Mycket salt i köpta färdigrätter och uteluncher
Det räcker med en stor lunchportion från en restaurang eller snabbmatställe för att få i sig ohälsosamt mycket salt. Det visar analyser som Livsmedelsverket har gjort på färdiga lunchrätter från butiker, snabbmatställen och lunchrestauranger. Därför fortsätter nu Livsmedelsverkets arbete med att tillsammans med livsmedelsbranschen få ner salthalten i maten.
Livsmedelsverket har analyserat ett hundratal vanliga lunchrätter från livsmedelsbutiker, både färska och frysta, luncher från snabbmatställen och dagens lunch på några lunchrestauranger. Generellt är det mindre salt i färdigrätterna från butik än i luncherna från restaurang och snabbmatställen.
- Uppskattningsvis var femte hjärtinfarkt och vart tionde strokefall i Sverige orsakas av för mycket salt och därför är det problematiskt att lunchrätterna är så salta. Undersökningen visar att många uteluncher innehåller så mycket salt som man max bör få i sig på en hel dag, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.
Rätterna från butiker innehöll i genomsnitt 3,2 gram salt per portion medan snabbmaten innehöll hela 5,4 gram salt per portion och restauranglunchen 4,8 gram salt per portion. Målet är att äta högst 6 gram salt per dag, och om det fördelas på tre måltider finns det plats för ungefär 2 gram salt i lunchen.
Många efterfrågar mat med mindre salt
Nästan alla svenskar vet att för mycket salt är skadligt för hälsan och sex av tio försöker också minska på saltet. Det mesta saltet kommer från maten vi köper – inte bara från färdigrätter och restaurangmat utan även från kött- och charkprodukter, bröd, ost och halvfabrikat. Det är alltså inte det egna saltandet hemma som är den största boven.
- Vi har vant oss vid att det ska vara mycket salt i maten i Sverige, och som konsument kan man inte göra så mycket åt det, när maten man köper redan är rejält saltad. Men många efterfrågar mindre salt i maten, säger Åsa Brugård Konde.
Vi har mycket att vinna i förbättrad folkhälsa om salthalterna sänks. Redan idag pågår arbete inom branschen och många företag minskar på saltet i sina produkter.
- Det är jättebra att många företag jobbar med detta, men det behövs en generell saltsänkning. Alla livsmedelsproducenter, även restauranger och snabbmatskedjor, behöver vara med på tåget om vi ska lyckas sänka svenskarnas saltkonsumtion, säger Åsa Brugård Konde.
Livsmedelsverkets analyser av saltinnehållet i luncher är en viktig utgångspunkt för att kunna följa utvecklingen av företagens arbete med saltsänkning framöver och sker inom ramen för Livsmedelsverkets regeringsuppdrag om frivilliga åtaganden i branschen för mindre salt i maten.
Fakta om salt
- Varje år drabbas över 40 000 svenskar av hjärtinfarkt eller stroke. Högt blodtryck ökar risken för dessa sjukdomar. Och för mycket salt ökar risken för högt blodtryck.
- Uppskattningsvis var femte hjärtinfarkt och vart tionde strokefall i Sverige orsakas av för mycket salt, enligt beräkningar från Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi.
- Enligt de nordiska näringsrekommendationerna bör man inte äta mer än högst 6 gram salt per dag. I Sverige äter vi betydligt mer salt än så.
- Det mesta saltet vi får i oss kommer från ost, bröd, kött- och charkprodukter, såser, soppor, färdigrätter, hamburgare, pizza och annan restaurangmat.
Sedan 2017 deltar Livsmedelsverket tillsammans med branschorganisationerna Livsmedelsföretagen, Svensk Dagligvaruhandel, Kött- och charkföretagen, Sveriges Bagare och Konditorer och flera enskilda livsmedelsföretag, Hjärt-Lungfonden, Konsumentföreningen Stockholm samt Folkhälsomyndigheten i det Vinnovafinansierade projektet ReduSalt. Syftet är att ta fram en modell för ett svenskt saltsänkningsprogram, och att utveckla tekniker för att kunna sänka salthalten med bibehållen smak och kvalitet. ReduSalt koordineras av Rise (Research Institutes of Sweden).
Ytterligare upplysningar för journalister
- Livsmedelsverkets presstjänst, 018-17 53 40
